Hoppa till sidans innehåll

Platsen Bosön genom historien


Riksidrottsförbundet köpte fastigheten Sottudden 1 med husen Paulsro av Paul U Bergströms sterbhus. Paul U Bergström, PUB:s grundare, flyttade hit i början av seklet, först som sommarställe för att sedan låta bygga dagens Mästarvilla under 1920-talet. Samtidigt byggdes då också Stallebo, Hönshuset, Båthuset och hamnen samt att en stor trädgård anlades.

Paul U Bergström var knalle från Knallebygden i Västergötland och kom till Stockholm tillsammans med Åhlén och Åkerlund. Han blev den förste att sälja färdigsydda kläder. Den första kursen hölls på Bosön 1939, en cykelkurs för tränare och aktiva, med 27 deltagare från 20 av landets 23 distrikt.

Under andra världskriget togs flera av gårdarna på Lidingö i anspråk av försvaret. På Bosön hade man avlyssningsstation där man bl.a. knäckte tyskarna krypton i samband med finska kriget. På Askrikefjärden fanns en torpedskjutningsbana.

       Centrum för idrottare
Efter kriget under 1940 talet byggdes Bosön ut. Då tillkom bollhallen, simhallen och friidrottsanläggningen utomhus. Under 40-50-60-talen bedrevs en intensiv träningsverksamhet på Bosön. Många, för att inte säga alla, svenska idrottsmän och kvinnor av landslagsklass besökte någon eller flera gånger Bosön under sin karriär.

1958 är ett av de mera noterbara årtalen. Sverige arrangerade då fotbolls-VM. Bosön användes som förläggning åt de blivande världsmästarna Brasilien där den då okände men sedan mycket välkända VM-spelaren Pelé fanns med. På Bosön spelades också en träningslandskamp mellan Sverige (som var förlagda till Lillsveds folkhögskola på Värmdö) och Brasilien. En match som ett flertal Lidingöbor i dag gärna vill minnas, med många autografer sparade.

Bosön blir egen folkhögskola
1970 kom idrottsutredningen "Idrott åt alla". Utredningen prioriterade utbildning, vilket inkluderade ett 10-årigt utbyggnadsprogram för Bosön, idrottens egen anläggning. En totalrenovering på befintliga fastigheter genomfördes. Skolhuset, dagens Olympiahus, samt hotelldelarna Liraren och Lyftaren byggdes. Utomhusanläggningarna byggdes ut genom att en del av havsviken fylldes igen och i dag utgör gräsplaner. 1983 byggdes friidrottshallen.

1978 blev Bosön en egen folkhögskola. Tidigare, sedan 1961, hade man varit filialfolkhögskola till Lillsveds folkhögskola (gymnastikförbundets skola). Drivkraften för detta var rektorsparet Svea och Pontus Lindberg som anställdes på Bosön 1947. De kom att prägla både Bosöns utveckling och verksamhet under ett flertal årtionden.

 

 

 



När 90-talet tagit sin början hade folkhögskolans verksamhet fördubblats till 120-130 elever och en utökad lärarkår. Dessutom omfattade samverkanskurserna med idrottens specialförbund 150 kurser. Konferensverksamhetens ökning var mer blygsam och näringslivets utnyttjande av Bosön förekom inte i den utsträckning som det fanns utrymme för. Det var dags för en ny stor ansiktslyftning och utbyggnad.

Bosön byggs ut
I slutet av 1980 talet satsade försäkringsbolaget WASA 1,5 miljoner kr i ett stort utbyggnadsprojekt av Bosön. Dock förändrades de samhällsekonomiska villkoren och projektet antogs aldrig. Men tankarna på och behovet av en utbyggnad och renovering fanns kvar.

Riksidrottsförbundet lämnade sitt engagemang i Vålådalen och Lillsved för att satsa på Bosön.

Riksidrottsmötena i Falun 1993 i Umeå 1995 beslutade om 70 mkr för utbyggnad och renovering av Bosön. Olympiahuset, tidigare benämnt skolhuset, byggs ut med ett nytt kök och en modern matsal med plats för 350 gäster. I samma tillbyggnad utökas också konferenskapaciteten i två plan med 16 konferenssalar.

Ytterligare en hotelldel, ett tredje hus Löparen byggs om 25 rum. Mästarvillan får en rejäl upprustning och erbjuder nu en modern konferensstandard med förutvarande matsalen som konferensrestaurang. Elitidrottscentrum byggs ut och renoveras och simhallen får en ordentlig upprustning. Studentbostäder - Studentcampus - byggs på området med åtta huskroppar och totalt 76 lägenheter.

Förändring i organisationen
För att lyfta Bosöns idrottsprofil antas en ny logotyp och ett nytt profilprogram. I takt med upprustningen och nybyggnationen förändras organisationen för verksamhetens genomförande. Stiftelsen som bildades 1938 kvarstår, nu som fastighetsägare och förvaltare av anläggningen. Riksidrottsstyrelsen utser RF:s generalsekreterare till VD för stiftelsen.

SISU Idrottsutbildarna, idrottsrörelsens studieförbund, tar över ansvaret för idrottsfolkhögskolan. RF:s avdelning för elitidrottsutvecklingen får ansvaret för personal och verksamhet då det gäller elitidrottscentrum. Ett hyresförhållande med stiftelsen upprättas. För restaurang och hotellverksamheten anlitas en professionell operatör, det blir Fazerföretaget AMICA som får förtroendet. Genom detta företag tillkommer också nya kundgrupper från näringslivet.

"Allt för några - något för alla"
 … är en devis som formulerats för Bosön. Bosön skall primärt vara till för idrottsrörelsens alla nivåer med dess individer i alla roller och funktioner. En mötesplats för den svenska idrottsrörelsen där i mån av plats även andra kunder välkomnas.

Uppdaterad: 2016-06-07 16:02